Life is a rollercoster
Den sista punkten står jag fast vid, det är en verkligenhet som jag med tungmod kommer få bära ett tag till framöver. Ett hem för mig innebär djur. Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut och jag bor med 4 andra studenter som säkerligen accepterat mitt beslut att skaffa hund och katt. Dock tycker jag inte att det är sjyst att skaffa hund/katt när housmates inte brinner och är på samma level som jag...det är dömt att leda till oskiljaktligheter. Mantra: allt har sin tid.
Trots en lite off-day inser jag att det inte finns ett dyft jag kan göra för att försäkra mig om en plats på doktorandutbildningen eller för den delen att säkra en post som assistant psychologist. Det är sådan konkurrens om de platserna att det är rena lotteriet många gånger. Dock ÄR jag där jag vill vara, just nu, och målet jag jobbar mot är fortfarande MITT, inte någon annans. Vad jag kan göra just här och nu (aka imorgon bitti) är att göra mitt bästa för atta öka mina chanser och vara en spindel i nätet. Alltså ska jag ringa psykologen som sedan tidigar visat sig villigare att hjälpa till imorgon, så fort jag är ute ur labbet. Alla har ju inte min dygnsrytm och jag är inte säker på att han önskar ett samtal just nu...
Förresten ska jag läsa lite artiklar nu när min hjärna är tillbaka i spelet. I bakgrunden spelar Saving Private Ryan. Någon annan som gillar den filmen? Mina favoritscener är de första och sista 10 minuterna, mina ögon svämmar över....
"Life is a rollercoster you´ve just got to ride it"
Lite kloka ord:
Har du någon gång sett en dålig film? Har du köpt en cd som var dålig? Hur många gånger har du sett om en dålig film? Och hur många gånger har du lyssnat på cd:n som du tyckte var dålig?
Min gissning är en gång. Det räcker, eller hur? Varför skulle du se eller höra på något du inte tycker om?
Nu undrar jag om du någon gång haft dåligt självförtroende eller upplevt dålig självkänsla? Har du varit orolig, stressad eller nervös? För om du upplevt det beror det på att du antingen sett en dålig (intern) film eller lyssnat på dålig musik (din interna dialog). Varför slutar du inte med det? Räckte inte en gång?
Din inre dialog speglar kvaliteten i ditt liv. Alltså: KVALITETEN PÅ DITT LIV! Är det viktigt? För om det är viktigt, varför läser du då inte manualen?Nu kan du invända att du kan stänga av apparaterna: ta ut cd:n, spola och stänga av filmen, byta film eller skiva. Allt som gör att du inte tvingas lyssna på eller se skit. Välkommen till 2000-talet där det går att omprogrammera hjärnan också.
4 ingredienser som behövs för att förändra allt i ditt liv.
1: Humor
2: Fantasi
3: Prata inte skit med dig själv i din inre dialog.
4: Måla inte upp/Spela inte upp en intern film som får dig att må dåligt.
Du är regissören i filmen av ditt liv. Regissera den som du vill ha den.
Tänkte skriva några ord till dig med anledning av dagens blogginlägg men när jag läste din mammas kommentar, kändes det onödigt. Tänk på hennes ord för det är kloka ord hon skriver. Skulle det "skita" sig med dina planer nu så kan jag garantera dig, hur tråkigt det än låter idag att dett kommer att yppa sig andra vägar som du kan välja. Kanske ännu intressantare. Tänk positivt och ha det så bra.
