It's for the best really
Sitter vid skrivbordet på sparad tid- när föreläsaren sjukanmäler sig en halvtimme innan seminariet börjar är jag glad för kursare med Blackberry i fickan. Det innebär att en kedjereaktion inleds som tillåter mig att i sista sekund rygga tillbaka från bussen och mitt framför alla småtrötta vända på klacken med ett leende och gå tillbaka hem. Till skrivbordet och mer jobb på rapporten förvisso, jag slapp en bortslösad resa in till universitetet och jag vann ett par timmars jobb. Nu slipper jag åka in till föreläsningen, vända hemåt för en jobblunch innan bussen skjutsar tillbaka till föreläsning efter vilken jag skulle beget mig hem för lite jobb och träningskläder. Innan jag landat hemma igen och lagat middag torde klockan vara närmare 22.00. Ibland kan det bli riktigt knivigt att få till schemabalans mellan träning, föreläsningar och konsekventa arbetsperioder. Vissa dagar är det ett evigt flängande och pusslande. En annan dag, idag fick jag helt oväntat möjlighet till lite samlade tidsperioder.
Alltså ett par timmar till med rapportskrivning, sedan ett par timmar där föreläsning blandas med en gymtur och middagsfix.
Alltså ett par timmar till med rapportskrivning, sedan ett par timmar där föreläsning blandas med en gymtur och middagsfix.
Kommentarer
Postat av: Mamma
verkade som om du tog väl vara på den tiden
Trackback