Någonting är verkligen ur led!

Det ska bli så skönt när tentan imorgon är avklarad och jag kan strunta i de här, minst sagt, tvivelsvärda teorierna. Efter att ha studerat materialet känner jag mest att hela jag blivit ett stort frågetecken. En del av de sakerna kan inte vara hälsosamma. Jag undrar om jag borde oroa mig över att jag inte kan minnas känslan av att vilja inta och besitta min primära vårdnadsgivarens kropp (=modern) för att kontrollera källan av näring och samtidigt bli av med egna avfallsprodukter, som tydligen alla småbarn upplever....??!! Osäker på vad som borde oroa och störa mig mest -om det är sant och jag inte för mitt liv kan komma ihåg det, eller att det finns akademiker som på allvar tillskriver sig den här smörjan. Dessa anal-sadistiska och oral-sadistiska impulser vilka bottnar i girighet och avundsjuka skulle förresten vara grunden för vad Klein beskrev som paranoid-schizoid och depressiv position genom att inledningsvis orsaka skuldkänslor och förföljesle-ångest hos barnet.

Snälla nån, nog tar de sin livliga fantasi ett par steg för långt. Att dilla om födsel-trauma är väl en sak men det här börjar bli sekt-likt, små nyfödda barn sexifieras och beskrivs som rätt så hemska varelser. Det är bara....FEL! Och när så spädbarnet slutligen förlikar sig med verkligenheten (Kleininan depression) källan till näring är både god och ond kommer så nästa fas där det alltjämt har, ska vi kalla det familjeproblem. Det är nu vi kommer till det härliga Oedipus komplexet där det lilla barnet är avundsjuk på, till och med hatar, föräldern av samma kön därför att de konkurerrar om den andra förälderns kärlek.

Det är nog bäst att jag går och slår upp lite pomegranate/acai juice och brer en av mina sista knäckemackor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0