Lärdom...

De senaste dagarna har varit minst sagt helt upp och ner. Tyvärr hann jag inte alls bli särskilt varm i kläderna innan jag ställdes jag inför en av de största baksidorna med arbeten med psykiskt sjuka (här demens),både i förhållande till patient och anhöriga. Minst sagt är jag en erfarenhet rikare! Teoretiska kunskaper kan tyvärr bara ge en begränsad del, till slut är det praktiska upplevelser som tar vid. Tyvärr kan inte alltid teorin vara till hjälp, händelser kan vara minst lika obehagliga trots att man logiskt "vet" att patienten inte är klandervärd inte heller ger det tålamod att förstå mekanismerna bakom de anhörigas förnekelse. Som sagt är ens egen upplevelse lika verklig för det, obehaget lika stort. Förhoppningsvis kan jag ta med mig upplevelsen, en erfarenhet rikare och fast besluten att inte tappa glöden inför utbildningen. Imorgon ska jag resa mig, göra slag i saken och förlänga mitt schema- innan chefen går på semester!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0