9 Maj
Så har ännu en vecka gått. Vilket väder det har varit- riktigt sommarväder & det betyder att det är lugnt på jobb. Lugn till gränsen av leda ( emellanåt i alla fall). Nu under helgen ser jag fram emot att njuta av vädret & kanske till och med få liiiite färg! Sedan i måndags har vi haft besök av en italienska som ingår i ett utbyte som lill-syrrans skola deltar i. Det är skoj att få någon nytta av italienskan igen, särskilt som jag har tankar på att sticka ner till Paduas universitet under någon termin. Vad som dock chockar mig är tjejens totala sockermissbruk., vilket vännerna menar följde föräldrarnas skilsmässa. Utan att skämta kan jag konstatera att vi inte har råd att hålla henne med kakor, tack och lov kan jag ta med hem från jobb. Det är verkligen synd att vara så fast i ett beroende, samtidigt kan jag inte hjälpa att tycka att det är intressant. Därför jag sökt in till psykologi kan tänkas! Annars är det en supertrevlig tjej- glatt humör & gör sitt bästa för att kommunicera på alla vis.
Apropå skilsmässa har även mina föräldrar skilt sig & pappa har följaktigen flyttat till en ny lägenhet. I grund och botten tycker jag att det var ett bra beslut, ett som jag står bakom. Det som känns svårast att svara på frågan hur det känns- jag vet inte. Förmodligen har jag inte reagerat överhuvudtaget ännu eller så var det dags för handling. Kanske är egen terapi ett krav när man läser psykologi även i England & då kan jag ju behandla dessa dysfunktionella kapitel i vad som förmodligen annars kan sammanfattas till "normal" barndom. Mamma & jag har förresten redan ett mycket intressant uppslag på ämne för en omfattande uppsats/examensarbete. "Det är inte lätt att växa upp" Annars kan jag alltid önska mig terapi-timmar i present, min älskade orchidée (måste vara den vackraste blomman på jorden, tänker fylla mitt hem med dem i England. O'Malley lär väl äta upp dem på avstånd) har jag redan blivit lovad i inflyttningspresent av mamma!
Nu njuter jag av en gott glas vin, vädret, ledighet, egen-tid (huset är tomt ett par minuter till) & mitt "normala" liv med ups as well as downs.
Apropå skilsmässa har även mina föräldrar skilt sig & pappa har följaktigen flyttat till en ny lägenhet. I grund och botten tycker jag att det var ett bra beslut, ett som jag står bakom. Det som känns svårast att svara på frågan hur det känns- jag vet inte. Förmodligen har jag inte reagerat överhuvudtaget ännu eller så var det dags för handling. Kanske är egen terapi ett krav när man läser psykologi även i England & då kan jag ju behandla dessa dysfunktionella kapitel i vad som förmodligen annars kan sammanfattas till "normal" barndom. Mamma & jag har förresten redan ett mycket intressant uppslag på ämne för en omfattande uppsats/examensarbete. "Det är inte lätt att växa upp" Annars kan jag alltid önska mig terapi-timmar i present, min älskade orchidée (måste vara den vackraste blomman på jorden, tänker fylla mitt hem med dem i England. O'Malley lär väl äta upp dem på avstånd) har jag redan blivit lovad i inflyttningspresent av mamma!
Nu njuter jag av en gott glas vin, vädret, ledighet, egen-tid (huset är tomt ett par minuter till) & mitt "normala" liv med ups as well as downs.
Kommentarer
Trackback
